Är det något som går att slänga ihop precis vart som helst så är det en sallad. Dessutom är det riktigt gott. Nu råkar jag eventuellt kvala in under ”lätt manisk salladsfreak” men det gör inget. Igårkväll när vi (äntligen) kom fram till Henkes studentrum lagade vi denna enka måltid. Kycklingsallad.
I grönsaksdisken snor man endast åt sig det man är sugen på, går förbi kyldisken och tar en burk keso (för övrigt är keson i Österrike likamed gift) och toppar med valfrikycklingbit. Igår gjorde vi ben. Tror jag. Alla kycklingdelar är förbryllande lika! Hur gott som helst, och lätt. I dubbel bemärkelse!