Dö armar, dö

Och dog gjorde dem. Eller imorgon kommer de garanterat ha viss förlamningskänsla. Dagens armpass var njutbar smärta 2.0. Tänk vad härligt det är att träna när man varit ifrån det ett tag. Underbart!

 

 

Första löprundan på länge

Jag kan inte komma ihåg sist jag sprang. Även om dagens runda knappt kan räknas till någon löpning på grund av väldigt lugnt tempo kändes det grymt. Mycket energi i benen och i mål efter 7 km utan en enda krämpa. Det skulle vara andningen då, men har man astma är det bara att gilla läget. Värre var det för Henke som jag piskade. Väldigt svettig konstaterar jag nöjd att löpsuget är på topp!

Notera: Bilden är innan löpturen. Jag ser inte ut så nu.

Ett litet brunt hål

Jag har faktiskt aldrig testat Maltesers. Men vi köpte ett miniflak på taxfreen. De var inte supergoda, men de går inte att sluta äta dem. Igenom ett pyttelitet maltesersstort hål får man tålmodigt skaka förpackningen för att få ut en rackarns liten kula. Pill för en pluggdag. Perfekt.

 

En helig kesostund

Jag kan inte komma ihåg sist som jag fick äta frukost i Jakan med Henke. Kändes dessutom nästans som guld att få äta keso. Det har jag saknat. Pappa tycker ju antagligen att det tillhör de ”så himla konstiga saker” som jag äter. Keso har man väl ätit i urminnes tider? Förresten. Lite kuriosa kring Keso. Visste du att det går åt 6 liter mjölk för att göra 1 liter keso. Ett skämt!