Lite tårar och djupa tankar på kvällen slår aldrig fel.

bild

Ibland är det skrämmande att tänka på livet. Att reflektera över att det finns ett slut. Det finns många frågor. Men inte så många svar. Vad händer då? Hur det känns då? Känns det alls? Jag skulle nog inte tänka så mycket på det här om det inte vore för att mamma är i himlen.

Jag vill inte vara rädd för att tänka på döden. Eller himlen. Eller vad man nu vill kalla det. Livet och döden är så skrämmande nära varandra. Plötsligt, för det kan gå så fort, är något som nyss var livlöst alldeles kallt. Någon som var varm är dött. Det är verkligen en skatt att få leva. Att få andas. Att få se solen få upp. Eller ner. Eller läsa en bok. Att kunna läsa över huvud taget. Att ha någon att krama. Eller i alla fall ringa för att säga hej. Eller inte säga något alls.

Det finns så många skatter i vardagen som glöms bort. Som inte syns förrän det är för sent. Som knappt är viktiga förrän de betyder något.  Man brukar ju säga, klyschigt som vi alla vet, att man ska leva som om det vore ens sista dag. Men snälla? Please. Ibland kan den tanken vara läskig. Övermäktig. Sista dagen på mitt liv? Vad skulle jag göra då? Kanske inte alls något av det jag faktiskt gör idag. Men en dag så kommer ju den sista dagen, och troligtvis är den inte när vi tror. Det kan vara när som helst. För det kan gå så fort. Nu vill jag inte trycka ner er i någon superdeppig sorgläsning. Men jag tror att det är viktigt att våga tänka. I alla fall inte blunda för det.

Om man tänker att man ser allt med nya ögon så känns det mer nära till hands. I alla fall för mig. Tänk bara på när du öppnar dörren till ditt hem. Hur ser det ut? Eller tänk på att du aldrig sett din partner, eller dina vänner. Eller varför inte tänka ta ett par sekunder och observera hur löven faller från träden. Små saker. Små skatter som finns där. Hela tiden. Men som du kanske inte ser?

Jag vet inte om det här inlägget ger dig så mycket. Men det ger mig massor. För jag gråter floder och det är så jävla skönt. Lite tårar och djupa tankar på kvällen slår aldrig fel.
Ta hand om er.

Tack för den liksom

Detta mail kom in i min inkorg idag. Tack liksom! Endast till deras stamkunder. Jag har aldrig köpt godis där. Fascinerande. Och lite irriterande. Jag gillar ju godis. Kommer inte klicka för att se nyheterna.

Inge mesande

Bambadambadam. Nu trummar benen friskt mot gymet. I princip de enda muskler som inte värker idag. Kan man annat än gilla det?

Det här betyder bara en sak, och det är ben på menyn!

Det är så underbart att få känna motivation och ork istället för någon dimma av migrän och huvudvärk! Motsatser gör varandra. Word!

Lite trött i kolan nu

Hjärnan har gått på högvarv och jag har tappat bort mig bland decimaler och parenteser. P-J-U-H! Snart är jag klar med denna överjobbiga tenta. Vilken lycka!

Snart snart snart. Det finns inte många bättre känslor.

En tekopp till sällskap

Den säger inte mycket. Troligtvis en introvert typ. Men det är okej. För den smakar fröjdfull! Troligtvis är jag inte mer än autopilot än så länge. För jag räknade statistik till efter 12-slaget igår.